Bowen Mountain

Okej, det här kommer bli ett sånt där blogginlägg som man inte vill att ens släktingar ska läsa. (Och då tänker Monica Ehinger; "Woho, spännande! Här ska läsas!") Men jag har ju lovat er att berätta om mina "erfarenheter" här Down Under, så jag antar att det innebär ALLA erfarenheter?!

Mormor, kanske det inte är så bra att du läser det här.. (Du är varnad)

I lördags hade jag min riktiga första fylla, jag vet det för att jag inte minns så mycket av den. Jag trodde att jag inte hade några minnesluckor men efter att Ulrika sagt att vi tog Taxi till sista stället och jag trodde att vi gick, så är jag inte längre säker. Jag har bilder (som jag inte har minne av att jag tagit) på gubbar som är äldre än min pappa och jag blev inte insläppt på två ställen. Dags för en förklaring.

Lördagen började med att jag åkte till Ulrika till lunch, vi gick på promenad längs vattnet och käkade "Tim Tam" Vi gjorde några ärenden för hennes värdfamilj och sedan var det dags för Fix! Vi började med ett glas vin, sedan en påfyllning till då vi skulle sminka oss. Jag som inte är van vid Alkohol blev påverkad med en gång, så redan innan vi lämnade huset var jag lite rund om fötterna, vilket underlättade att gå i de allt för höga klackarna. På restaurangen blev det påfyllning på påfyllning i mitt glas, och jag och Ulrika blev de som fick tömma den sista flaskan. Med ett par starka armar som höll mig på fötterna upp för backen tog vi oss till den första baren, där vi började med champagne. Ulrika kunde inte riktigt dansa i sina klackar (hon ramlade omkull hela tiden, vilket såg lite roligt ut) så vi blev varnade att om hon inte höll sig på fötterna, kastade de ut oss. Jag gick ut för att ta mig lite luft, efter det kom vi aldrig in dit igen.

Jag tror att jag fick med mig en 45 årig gubbe där ifrån som hjälpte mig att gå till ställe nummer två. Där kom vi inte in. "Shut the fuck up" är det enda som jag kommer ihåg av den promenaden, Ulrikas värdmamma som desperat försökte få in oss någonstans. Vi, eller jag kom inte in på ställe nummer två (jag har vaga minnen av detta ögonblick) Det är här som jag börjar att bli lite orolig över hur full jag var. Ulrika säger att vi tog taxi till ställe nummer tre, vilket jag inte har något minne av, jag trodde att vi gick. Men jag minns att Ulrikas värdmamma tvingade på mig hennes ballerinaskor, efter det var det i alla fall lättare att gå.

Efter det här hände inget spännande, jag höll mig borta från alkoholen (Bra av mig där! Jag vet när jag har fått nog!) och bara dansade och drack vatten. Jag vet inte vad det är med mig, men det känns som att jag bara hade gamla gubbar runt omkring mig. Men jag brydde mig inte, jag var lycklig och ville hemskt gärna att det skulle vara med på mina bilder (Tydligen) Jag blir så himla "glad" när jag är full.. men det kan inte ha varit någon vacker syn. Men jag säger bara det, att det var tur att jag hade Ulrika, annars vet jag inte vart jag hade hamnat, jag kan inte säga att jag hade någon större kontroll över mig själv fysiskt. Utekvällen dog ut ganska så dramatiskt när Ulrikasvärdmamma bröt foten.

Dagen efter var hemsk till en början. Mådde illa men kunde inte spy, och jag äcklade mig själv med min parfym och hittade ingen mat som ville suga upp alkoholen som fortfarande strömmade i kroppen. (Jag måste fortfarande ha varit full när jag vaknade, för allt var suddigt) Efter en utsökt lunch (pannkakor) i Newtown med Johanna och Ulrika började jag känna mig som ANNA igen! Förutom att jag mådde piss de första timmarna och inte pratade så speciellt mycket så hade jag en underbart härlig dag. Vi kommenterade folk hela dagen och bara strövade runt. Jag måste åka till Newtown snart igen!